Dustin Tebbutt - The Breach

Palace - Bitter

'Bitter' is taken from Palace's debut EP 'Lost In The Night'. Blues & Passions combined into one.

Vita Bergen

DISCONNECTION

 

CURTAINS

[Nytt Album] Volcano Choir

Jag har sedan det första spåret av Volcano Choirs skiva släpptes (Jag hittade den via Wavo för någon månad sedan) väntat ihärdigt på att hela skivan skulle släppas. Volcano Choir är ett band som för de flesta nog är relativt okänt. Vilka är de? Är man, likt jag, ett stort fan av Justin Vernon, lead singer och en av huvudproducenterna i Bon Iver, kanske man har ramlat över bandet förut, eftersom det ju trots allt är Vernons andra band. Jag och en vän diskuterade oöverenskomligt huruvida Bon Iver eller Volcano är att klassa som hans första band. Det är egentligen irrelevant (även om Volcano officiellt grundades före...host), faktumet kvarstår att Bon Iver är det band genom vilket Justin Vernon släppte megahitten Skinny Love, och sedan kom att bli en av världens mest omtyckta band inom indie-scenen, inte minst med deras senaste skiva Bon Iver-Bon Iver, från 2011, som enligt mig kan vara den bästa på hela 2000-talet. Men frågan är hur länge folk kommer se just Bon Iver som det största av de två, efter Repave, som Volcano Choirs nysläppta skiva heter.

Tiderays, vilket jävla spår att inleda skivan med. Endast Comrade som potentiellt skulle kunna få bära den fanan, om det inte vore Tiderays. Comrade som var det första singelsläppet och enligt mig skivans bästa spår. Repaves motsvarighet till Perth (Bon Iver) if you so may. Men jag tycker ändå att upptrappningsinledningen i Tiderays passar bättre för ett inledande spår. Jag skulle egentligen kunna skriva om varenda spår på skivan; Alaskans, Byegone, Almanac, you name it, men för att inte trötta ut er med överösning av beröm över hur briljanta de är, räcker det med att säga en sak. Det här är solklart en av de bästa skivorna i år. Jag har lite hastigt placerat den som nummer två, efter The Nationals "Trouble Will Find Me", men förutom just den skivan, kan nog Repave vara bäst i år. Det enda jag har att klaga på är det begränsade antalet låtar på skivan, med endast åtta stycken. Lite synd, men som sagt, eftersom de alla är bra är det kanske for the better, för hur klyschigt det än låter stämmer det gamla ordspråket "kvalitet före kvantitet" trots allt.

Skivan finns på Spotify!

Enjoy!

[Introducerar] The Acid

Jag har ingen info om bandet The Acid. Allt jag har är denna soundcloud-sida med deras EP; The Acid EP och 4 otroliga tracks, samt deras något diffusa Facebook-sida, utan minsta lilla beskrivning om vilka de är, eller var de kommer ifrån. Allt de skriver är "∴ ⠪ ⠅ ⠕ Nothing like the name. " och att deras release date är "soon". Mystiken påminner mig om WU LYF, men musiken är en helt annan. Experimentell Indie electronic som borrar sig genom benmärg rakt in i hjärtat, med vissa inslag av Justin Vernon-sång, och vissa små liknelser till James Blake. Oavset vilka de är, eller var de kommer ifrån, har de verkligen skapat ett beroende hos mig. Det här är Ear Addiction. Det här är vad jag var ute efter när jag skapade den här bloggen. Eufori. Lyssna och njut.

[Introducerar] - Money

Den Manchesterbaserade kvartetten MONEY har olika historier som berättar om hur de träffades. Den ena, betydligt vanligare, påstår att de möttes på universitetet, medan den andra berättelsen säger att de möttes i en gaybastu, där frontmannen och sångaren Jamie Lee jobbade som städare. Oavsett tackar vi för mötet, som kan ha skänkt oss Manchesters nästa WU LYF. Jag själv tyder stora likheter mellan de två banden, och då menar jag givetvis musikaliskt och inte bara det faktum att de båda kommer från Manchester. Gitarrerna, orgeln och den något annorlunda sången, som har en desperat underton i sig.

MONEY's debutalbum, "Shadow Of Heaven", släpps den 26e Augusti och jag tror att det här kan bli ett av årets bästa album. Vad tycker du?


....

[Introducerar] - SOHN

Den Wien-/Londonbaserade sångaren/producenten SOHN har på senare tiden blivit mer och mer uppmärksammad i media, och spelade exempelvis på den stora festivalen SXSW i Austin förra månaden. Mitt första intryck när jag lyssnar på SOHN är hur hans mjuka, ljuva stämma nästan flyter parallellt med hans musik, istället för att de två blandas ihop. Det är som att hans musik fungerar som målarduk för hans röst, samtidigt som rösten fungerar som strålkastare för musiken. De är två fristående komponenter, men som tillsammans förstärker varandra. Det är svårförklarat, men fantastiskt.


För att jämföra SOHN med adnra elektroniska musiker, påminner han lite om James Blake, eller nyligen uppmärksammade MSMR. Men det är mindre pop än MSMR och till skillnad från James Blake är hans musik mer  rytmiskt regelbunden, och mer melankoliskt dyster. Men på ett bra sätt.

SOHN har precis skrivit kontrakt med 4AD och förväntas släppa en ny singel till sommaren. Fram till dess får vi njuta av detta elektroniska genis senaste sång "Bloodflows", som precis fått en ny video. Enjoy!